Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n sätrar
sätr·ar●fäbod
jordbr.säterjäntasäterstugasedan 1285 (i ortnamn)öppet brev utfärdat av Magnus Ladulås med stadfästelse av gårdsbyte (Svenskt Diplomatarium)fornsv. säter, sv. dial. säter; urspr. ’uppehållsort’ och besl. med sitta