Svensk ordbok 2009, webbversion
säng
`
rökare
substantiv
~n
äv. vard.
sängrökarn
,
plur.
~
,
best.
plur.
sängrökarna
säng|rök·ar·en
●
person som ägnar sig åt sängrökning
kokk.
yrk.
det var en sängrökare som orsakade branden
sedan 1949