Svensk ordbok 2009, webbversion

synkron [-krå´n] adjektiv ~t syn·kron●sam­tidig admin.fys.språkvet.○spec. i fysikaliska samman­hangsom all­tid mot­svarar en bestämd fas i visst förlopp om fas i visst annat förlopp ○spec. äv. språkvet.synkron språk­forskningsedan 1830till grek. syn´ ’till­sammans’ och khron´os ’tid’; jfr kronisk