Svensk ordbok 2009, webbversion

synkope´ra verb ~de ~t syn·kop·er·ar1vanligen perf. part. in­föra synkoper i musik(stycke) musiksynkoperade taktersynkopera (ngt)sedan 18022vanligen perf. part. av­lägsna genom synkope språkvet.en synkoperad stavelsesynkopera ngtsedan 1818Subst.:vbid1-352182synkoperande, vbid2-352182synkopering; synkope (till 2)