Svensk ordbok 2009, webbversion

1syl`ta substantiv ~n syltor sylt·an1kall mat­rätt som tillagats av fin­hackat kött av mindre värde­fulla delar som pressas, geléas e.d.; vanligen av nöt, gris el. lamm kokk.kalvsyltarullsyltahem­kokt syltasedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossariumfornsv. sylta; av lågty. sülte med samma betydelse; till 2sylta 2enklare restaurang vard.; ned­sätt.serv.sedan 1879
2syl`ta verb ~de ~t sylt·ar●konservera (bär eller frukter) genom kokning i socker kokk.syltgrytasylta och safta○äv. om att konservera vissa grön­sakersyltlöksyltad gurkasyltad ingefärasylta (ngt)sedan början av 1500-taletLäke- och örte-böckerfornsv. sylta ’lägga in; salta in’; av lågty. sülten ’koka i salt­lake; sylta in’; besl. med 2salt; jfr insyltad, 1sylta Subst.:vbid1-351783syltande (till 1), vbid2-351783syltning (till 1)