Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n syltor
sylt·an1kall maträtt som tillagats av finhackat kött av mindre värdefulla delar
som pressas, geléas e.d.; vanligen av nöt, gris el. lamm
kokk.kalvsyltarullsyltahemkokt syltasedan senare hälften av 1400-taletLatinskt-svenskt glossariumfornsv. sylta; av lågty. sülte med samma betydelse; till 2sylta
2enklare restaurang
vard.; nedsätt.serv.sedan 1879
verb ~de ~t
sylt·ar●konservera (bär eller frukter) genom kokning i socker
kokk.syltgrytasylta och safta○äv. om att konservera vissa grönsakersyltlöksyltad gurkasyltad ingefärasylta (ngt)sedan början av 1500-taletLäke- och örte-böckerfornsv. sylta ’lägga in; salta in’; av lågty. sülten ’koka i saltlake; sylta in’; besl. med 2salt; jfr insyltad, 1sylta
Subst.:vbid1-351783syltande (till 1),
vbid2-351783syltning (till 1)