Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n äv. vard. svävarn, plur. ~, best. plur. svävarna
sväv·ar·en●farkost som kan färdas på låg höjd över mark eller vatten
sjö.trafik.SYN.synonymsvävfarkostsynonymluftkuddefarkost
svävare i trafik över Engelska kanalen○äv. om (tågliknande) färdmedel som drivs framåt (över betongbalkar) av starka magnetfältmagnetsvävaresedan 1963