Svensk ordbok 2009, webbversion

svär`ma verb ~de ~t svärm·ar1flyga om­kring i stor o­ordnad mängd om insekter, fåglar e.d. sociol.zool.runt honom svärmade getingar○spec.flyga ut från kupa (i stor mängd) för att bilda koloni om bin ○äv. om (till synes) myllrande människo­hop e.d.polis­män i skydds­utrustning svärmade runt byggnadensvärma (ngnstans)sedan förra hälften av 1300-taletSödermanna-Lagenfornsv. svärma; till svärm 2hänge sig åt romantiska känslor för var­andra vanligen utan mer avancerad erotik psykol.JFRcohyponymvänslascohyponymkuttra svärmande par på park­bänkarnade svärmade i mån­skenet○äv.med prep.för vara romantiskt förälskad i ngn alla flickorna i klassen svärmade för den nye läraren○äv. försvagatkänna hän­förelse för ngt han svärmade för livet på landetsvärma (för ngn/ngt)sedan 1847Subst.:vbid1-351430svärmande, vbid2-351430svärmning