Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
svisch·ar●ibl. med partikelntill
ge ifrån sig starkt vinande ljud
om ngt som förflyttas snabbt; äv. i opers. konstr.
Nolldet svischade till när han kastade med spinnspöet○ibl. med tonvikt på rörelsenmed partikel, t.ex.förbi
förflytta sig snabbt
hon svischade förbi i sin sportbilsvischa (förbi/till)sedan 1887Subst.:vbid1-350844svischande;
svisch