Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
svindl·ar1vanligen i opers. konstruktioner
upplevas som yrsel
med.hon var så trött att det svindlade för ögonen○äv. med konstruktionsväxling (ibl. försvagat)en lön som får tanken att svindlasvindla (för/i ngt)sedan 17832bedriva affärer som avser att bedra
ngn
ekon.han svindlade den gamla damen på flera miljonersvindla ngn (på ngt)sedan 1886Subst.:svindlande;
svindel,
svindleri (till 2)