Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
svensk|topp·en●vanligen best. f.; ofta med versal
(återkommande) radioprogram där lyssnare röstar fram veckans tio populäraste svenska låtar
dvs. med svensk upphovsmakare och svensk artist, men på valfritt språk
m-med.musikJFRcohyponymtio-i-topp
svensktoppsmusiksvensktoppsplågaen låt som låg femton veckor på Svensktoppen○äv. om andra (svenska) produkter som är (bland de tio) populärast(e) el. främst(a)en yoghurt som varit på svensktoppen i 22 årsedan 1962