Svensk ordbok 2009, webbversion

svarabhaktivokal [-bak`ti-] substantiv ~en ~er svara·bhakti|­vok·al·en●vokal som skjuts in mellan två konsonanter vanligen för att under­lätta ut­talet av mot­svarande ord språkvet.e-et i substantivet ”åker” an­ses vara en svarabhaktivokal – jäm­för ”åkrar”sedan 1886av sanskrit svarabhakti, av svará- ’ton, ljud, vokal’ och bhaktí ’delning’ samt vokal