Svensk ordbok 2009, webbversion

svank`a verb ~de ~t svank·ar●ha kropps­hållning med ryggen i inåt­böjd form med.försök att inte svanka när du står upp○äv. om före­mål med liknande ut­seendeett svankande taksvankasedan 1931Subst.:vbid1-349810svankande, vbid2-349810svankning