Svensk ordbok 2009, webbversion

svam`la verb ~de ~t svaml·ar●prata o­sammanhängande komm.han svamlade om någon ny frälsnings­lärasvamla (om ngn/ngt/att+V/SATS)sedan 1842samma ord som sv. dial. svamla ’skvalpa; röra sig o­säkert’; besl. med simma Subst.:vbid1-349687svamlande; svammel