Svensk ordbok 2009, webbversion

sva`lna verb ~de ~t sval·nar●ibl. med partikelnav, utan större betydelse­skillnad bli svalare psykol.JFRcohyponymkallna vänta en stund tills teet har svalnat (av)○äv. bildligt om känsla e.d.hennes känslor för honom hade svalnathans intresse för teater svalnadesvalna (av)sedan ca 1520Peder Månssons Skrifter på svenskafornsv. svalna Subst.:vbid1-349666svalnande, vbid2-349666svalning Dagen svalnar mot kvällen ... Drick värmen ur min hand, min hand har samma blod som våren. Tag min hand, tag min vita arm, tag mina smala axlars längtan ... .Edith Södergran, Dagen svalnar ... (i Dikter, 1916)