Svensk ordbok 2009, webbversion

sva`da substantiv ~n svad·an●ord­rikt prat vanligen utan mer väsentligt inne­håll komm.försäljarens svadaagitatorns svada○äv. om mot­svarande förmågahon har en o­trolig svadasedan 1674av lat. sua´da ’övertalningskonst’; jfr persvadera