Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
surf·ar●åka stående på en bräda som bärs fram på vågtoppar eller dras av motorbåt
sport.vindsurfahan surfade på vågorna○äv. bildligt, spec. i uttryck med antydan om opportunism o.d.en politiker som surfade på gröna vågen○spec. äv. om att besöka sidor på internet e.d.surfa på internetsurfa (på ngt)sedan 1923av eng. surf med samma betydelse, till surf ’bränning’
Subst.:vbid1-349320surfande,
vbid2-349320surf(n)ing