Svensk ordbok 2009, webbversion

supplikan´t substantiv ~en ~er suppl·ik·ant·en●person som lämnar in böne­skrift eller bön­faller t.ex. om ekonomiskt stöd bok.samh.yrk.det var känt att hon var förmögen och hon fick varje år brev från hundra­tals supplikantersedan 1635