Svensk ordbok 2009, webbversion
supplikan´t
substantiv ~en ~er
suppl·ik·ant·en●person som lämnar in böneskrift eller bönfaller
t.ex. om ekonomiskt stöd
bok.samh.yrk.det var känt att hon var förmögen och hon fick varje år brev från hundratals supplikantersedan 1635