Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
suffl·er·ar●vid behov viska repliker till
skådespelare på scen; om spec. person (sufflör/sufflös) som sitter (osynlig) i en lucka e.d. framför scenen
scen.han glömde vissa repliker men hon sufflerade honom bra○äv. ngt utvidgatviska (till ngn)
sufflera (ngn)sedan 1792via ty. av fra. souffler ’blåsa; viska’; jfr sufflé
Subst.:vbid1-348772sufflerande,
vbid2-348772sufflering