Svensk ordbok 2009, webbversion
[sukse´äv.sykse´]
substantiv ~n ~er
succé·er●mycket stor framgång
hos publik
scen.succéförfattaresuccépjässuccéromanförsäljningssuccékassasuccépubliksuccéskrattsuccépjäsen blev en succéhon gjorde succé på firmafesten med sina imitationerdet hotande fiaskot vändes i succé○äv. ngt utvidgatkycklinggrytan blev en succésuccé (för ngn/ngt)sedan 1628av fra. succès med samma betydelse; av lat. success´us ’förlopp; framgång’; jfr succession