Svensk ordbok 2009, webbversion
stöv`la
verb ~de ~t
stövl·ar●vanligen med partikel, t.ex.fram, in
gå klumpigt med tunga steg
Nollhan stövlade fram över gårdsplanen○ibl. med bibetydelse av ofint uppträdandehan stövlade in i rummet utan att knackastövla (fram/in) (ngnstans)sedan 1712Subst.:vbid1-348406stövlande