Svensk ordbok 2009, webbversion

stöv`la verb ~de ~t stövl·ar●vanligen med partikel, t.ex.fram, in gå klumpigt med tunga steg Nollhan stövlade fram över gårds­planen○ibl. med bi­betydelse av o­fint upp­trädandehan stövlade in i rummet utan att knackastövla (fram/in) (ngnstans)sedan 1712Subst.:vbid1-348406stövlande