Svensk ordbok 2009, webbversion

stö`dord substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en stöd|­ord·et●vanligen plur. ord som an­tecknas som stöd för minnet vid muntlig fram­ställning; om t.ex. punkter i en disposition el. namn, år­tal och an­dra fakta särsk. i pedag. samman­hangpedag.eleverna höll före­drag med hjälp av stödordsedan åtm. ca 1990