Svensk ordbok 2009, webbversion

stä`dsla verb ~de ~t städ·slar●an­ställa ngt åld.Nollstädsla en piga○nu­mera ngn gång om att till­fälligt an­lita ngnstädsla en hant­verkarestädsla ngn (till ngt), städsla ngn (som ngn)sedan 1683nära besl. med städja Subst.:vbid1-347597städslande, vbid2-347597städsling