Svensk ordbok 2009, webbversion
stä
`
dse
adverb
●
alltid
ngt högt.
tid.
han hade henne städse i sina tankar
sedan 1505
brev från borgmästare och råd i Stockholm till Svante Nilsson (Styffe)
fornsv.
städhse
; av lågty.
stedes
’alltid’; besl. med
stod