Svensk ordbok 2009, webbversion
sty
`
va
verb
~de ~t
styv·ar
●
ofta med partikel, särsk.
till, upp
göra styvare
Noll
styva upp karossen
styva till fjädringen
styva (upp/till) ngt
sedan 1563
Subst.:
vbid1-347047
styvande
,
vbid2-347047
styvning