Svensk ordbok 2009, webbversion
stu`pstock
substantiv ~en ~ar
stup|stock·en●träställning som en dödsdömd person lade huvudet på vid avrättning med svärd eller bila
histor.samh.mördaren fördes till stupstockensedan ca 1350Konung Magnus Erikssons Stadslagfornsv. stupostokker, till stupa ’prygla’