Svensk ordbok 2009, webbversion
stuk
substantiv
~et
,
plur.
~
,
best.
plur.
~en
stuk·et
●
(rätt) form eller fason
t.ex. på hatt
vard.
form.
○
ofta mer abstrakt
klassiska låtar i modernt stuk
stuk (på/över ngn/ngt)
sedan åtm. slutet av 1940-talet