Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n ~r
studior·na1lokal för ljud- eller filminspelning
särsk. för radio el. tv, ibl. äv. för sändning av det som spelas in
film.radiotekn.studiolokalstudioorkesterstudiopublikinspelningsstudionyhetsstudiotv-studiodirektsändning från studio 4väggarna i studion var klädda med ljudisolerande material○äv. om liknande lokal för annat ändamålinlärningsstudiospråkstudiosedan 1925av ita. studio ’arbetsrum; ateljé’; till studera
2en konstnärs ateljé
konstvet.sedan 18523mindre teater(scen)
scen.på stora scenen spelades en långkörare och på studion en experimentell pjässedan 1934