Svensk ordbok 2009, webbversion

strö`vtåg substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en ströv|­tåg·et●(av­kopplande) vandring utan bestämt mål särsk. i naturen men äv. all­männare sport.på strövtåg i skogennattliga strövtåg i Gamla stansedan ca 1815Strövtåg i hembygden.Titel på dikt av Gustaf Fröding (i Stänk och flikar, 1896)