Svensk ordbok 2009, webbversion
strö`vtåg
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
ströv|tåg·et●(avkopplande) vandring utan bestämt mål
särsk. i naturen men äv. allmännare
sport.på strövtåg i skogennattliga strövtåg i Gamla stansedan ca 1815Strövtåg i hembygden.Titel på dikt av Gustaf Fröding (i Stänk och flikar, 1896)