Svensk ordbok 2009, webbversion

strömm`ing substantiv ~en ~ar strömm·ing·en●typ av mindre sill som lever i Öster­sjön kokk.zool.strömmingsgarnrensa strömming○äv. om mot­svarande mat­rättsurströmmingättiksströmmingin­lagd strömminggravad strömmingrökt strömming kallas böcklinghon lade några stekta strömmingar på det hårda brödetsedan 1419öppet brev utfärdat av riddaren Magnus Birgersson m.fl. med gåvor till Vadstena kloster (Svenskt Diplomatarium)fornsv. ströminger; bildn. till 1ström