Svensk ordbok 2009, webbversion

strå`lblomma substantiv ~n strålblommor strål|­blomm·an●vanligen plur. tungliknande blomma som sitter i ytter­kanten på en blom­ställning särsk. hos en korg­blommig växt, t.ex. präst­krage el. sol­ros bot.JFRcohyponymkantblomma sedan 1729