Svensk ordbok 2009, webbversion

strykni´n substantiv ~et strykn·in·et●en alkaloid som kan ut­lösa kramp och livs­farlig andningsförlamning före­kommande i ved, bark och frön hos vissa växter bot.med.den döde hade in­tagit en stor dos strykninsedan 1821till grek. strykh´nos, namn på en växt, som inne­håller stryknin