Svensk ordbok 2009, webbversion
strun`tprat
substantiv ~et
strunt|prat·et●ovederhäftigt prat
Nollhon avfärdade anklagelserna som struntprat○ngn gång äv.prat om oväsentligheter
det blev mest struntprat vid kaffebordetstruntprat (om ngn/ngt/att+V/SATS)sedan 1807