Svensk ordbok 2009, webbversion
stru´ma
substantiv ~n
strum·an●förstoring av sköldkörteln
ibl. förenad med rubbning av körtelns funktion
med.strumaknölvissa former av struma förebyggs genom tillsats av jod till saltsedan 1781av lat. stru´ma ’körtelsvulst’