Svensk ordbok 2009, webbversion

struktu`romvandling substantiv ~en ~ar strukt·ur|­om·vandl·ing·en●om­fattande förändringar in­om (del av) närings­livet arb.samh.länet drabbades hårt av strukturomvandlingen1960-talets strukturomvandling in­om skogs­industrinsedan 1957