Svensk ordbok 2009, webbversion

strukturalis´m substantiv ~en strukt·ur·al·ism·en●en vetenskaplig in­riktning som försöker hitta under­liggande fasta och allmän­giltiga mönster och strävar efter att se varje en­skild del (av ngt studie­objekt) i relation till en helhet och till an­dra delar; särsk. in­om litteratur­vetenskap, språk­vetenskap och antropologi litt.vet.språkvet.vetenskapl.sedan 1955