Svensk ordbok 2009, webbversion

stropp [stråp´] substantiv ~en ~ar stropp·en1(ögleformad) ned­hängande eller ut­stående del av ngt, av­sedd för fast­hållning, dragning eller upp­hängning hush.hängselstroppkängstroppläderstroppstövelstroppring­klockans stropp hängde över sängensedan 1741av lågty., nederl. strop med samma betydelse; sjö­term av om­diskuterat urspr. 2person som upp­träder skrytsamt och över­lägset vard.psykol.yrk.han är en riktig stroppsedan 1900Kalle Stropp.Namn på en av huvudfigurerna i Thomas Funcks radioserier och böcker om Kalle Stropp och Grodan Boll (1940-talet och senare)