Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
strit·en●typ av (hoppande) insekt med bred kropp och platt huvud
utan hals; växtsugare och ofta skadedjur
zool.rosenstritspottstritsångstrittill stritarna hör bl.a. cikadornasedan 1754jfr sv. dial. stritta, strita ’rinna; spruta’