Svensk ordbok 2009, webbversion
stran
`
dfynd
substantiv
~et
,
plur.
~
,
best.
plur.
~en
strand|fynd·et
●
(vrak)gods som flutit iland
särsk. efter storm
sjö.
JFR
cohyponym
sjöfynd
sedan mitten av 1300-talet
Konung Magnus Erikssons Landslag