Svensk ordbok 2009, webbversion

stram adjektiv ~t ●spänd admin.psykol.pudeln hölls i ett stramt kort koppelhuden var stram över kind­knotornaen stram knut i nacken○spec. om plagg e.d.åt­sittande magen trycktes in av den strama korsetten○äv.rak och stel om person el. handling han stod i stram giv­akten stram honnörhan var stram i ryggenryttarinnan satt stramt upp­sträckt i sadeln (adv.)○äv. bildligt, spec.av­mätt hon var all­tid stram mot sina med­arbetarehan bemötte dem med stram artighet○spec. äv.åter­hållsam en stram budgeten stramt berättad roman (adv.)stram (mot ngn)hålla ngn/ngt i strama tyglarsetygel sedan ca 1600; om kläder 1824av lågty. stram ’spänd; stram’; av om­diskuterat urspr.