Svensk ordbok 2009, webbversion

straffånge [straf`-] substantiv ~n straffångar straff|­fång·en●fånge som dömts till hårt straff­arbete t.ex. i läger jur.samh.yrk.kedjade straffångari vissa länder är straffångar fort­farande syssel­satta med väg­arbetesedan 1847