Svensk ordbok 2009, webbversion
stoppboll
[
ståp
`
-
]
substantiv
~en ~ar
stopp|boll·en
●
boll som slås så att den knappast studsar framåt utan stannar där den först tar mark
i tennis e.d.
sport.
JFR
cohyponym
undanläggning
sedan 1950