Svensk ordbok 2009, webbversion
[stå´-]
substantiv ~n, plur. ~
sto·ik·ern1anhängare av stoicismen
fil.yrk.sedan 1526efter grek. stoikos´ med samma betydelse, till stoa´ ’pelargång’ (stoikerna brukade samlas i pelargången vid torget i Aten); jfr stoa
2karaktärsfast och behärskad person
fil.yrk.sedan 1845