Svensk ordbok 2009, webbversion

stoiker [stå´-] substantiv ~n, plur. ~ sto·ik·ern1an­hängare av stoicismen fil.yrk.sedan 1526efter grek. stoikos´ med samma betydelse, till stoa´ ’pelar­gång’ (stoikerna brukade samlas i pelar­gången vid torget i Aten); jfr stoa 2karaktärs­fast och behärskad person fil.yrk.sedan 1845