Svensk ordbok 2009, webbversion

stinn adjektiv stint ●väl­fylld så att sidorna buktar ut admin.kons stinna juveren stinn plån­bokhans mage var stinn av soppan○äv. bildligtpenningstinnsedan förra hälften av 1400-taletÖstnordiska och latinska medeltidsordspråkfornsv. stinder ’hård; spänd’; gemens. germ. ord av om­diskuterat urspr.