Svensk ordbok 2009, webbversion

sti`gfinnare substantiv ~n äv. vard. stigfinnarn, plur. ~, best. plur. stigfinnarna stig|­finn·ar·en●person som är skicklig på att orientera sig och ta sig fram i vild­mark sport.yrk.○spec.orienterare skämts.sedan 1893efter eng. pathfinder med samma betydelse, till path ’stig’ och find ’finna’