Svensk ordbok 2009, webbversion

stick`are substantiv ~n äv. vard. stickarn, plur. ~, best. plur. stickarna stick·ar·en1(öppnande) passning som kräver snabb start och förflyttning av med­spelare i lag­spel sport.en fräck stickare från NN ställde honom helt frisedan 19242redskap som man sticker med särsk. ner i mark el. jord Nollmaskrosstickareogrässtickaresom stickare an­vänds ett s.k. sparrisjärnsedan 1749