Svensk ordbok 2009, webbversion
ste`nsöta
substantiv ~n stensötor
sten|söt·an●en ormbunke som har krypande jordstam med söt smak och övervintrande parflikiga blad
och som växer på klippor och stenar
bot.sedan mitten eller senare hälften av 1400-taletLäke- och örte-böckerfornsv. stensöta; till sten och söt