Svensk ordbok 2009, webbversion
ste`nig
adjektiv ~t
sten·ig●fylld med (mindre) stenar
admin.en stenig stranden stenig ravinen stenig flodbäddstenig jordstenig marksedan 1279 SOU; 1658 i sin nuv. formöppet brev utfärdat av abbot Nils i Nydala om ägobyten (Svenskt Diplomatarium)fornsv. stenogher