Svensk ordbok 2009, webbversion

ste`ga verb ~de ~t steg·ar1gå bestämt vanligen med långa steg Nollhan stegade in i rummetNN stegade fram och slog lugnt in straffenstega ngnstanssedan 18972vanligen med partikelnupp mäta (av­stånd) genom att räkna steg Nollstega upp ansatssträckanstega (upp) ngtsedan 1655Subst.:vbid1-341146stegande, vbid2-341146stegning