Svensk ordbok 2009, webbversion

stand-in [ständin´] substantiv, ingen böjning, n-genus ●ersättare för ordinarie skåde­spelare i farlig eller mindre viktig scen el. vid repetition av så­dan scen; särsk. in­om filmen film.scen.JFRcohyponymstuntman ○äv. om annan till­fällig ersättarehon var stand-in för chefen när han var på semester(ngns) stand-in, stand-in (för ngn)sedan 1949av eng. stand-in med samma betydelse, till stand ’stå’ och in ’i (stället för ngn)’