Svensk ordbok 2009, webbversion
el.
stam`farstam`far
substantiv stamfadern stamfäder
stam|fadern, stam|far●man (från äldre tid) som en hel släkt kan ledas tillbaka till
släkt.yrk.JFRcohyponymanfader
○äv. ngt utvidgatAbraham, judarnas stamfaderngns stamfader, stamfader till ngnsedan 1703