Svensk ordbok 2009, webbversion

stam`fader el. stam`farstam`far substantiv stamfadern stamfäder stam|­fadern, stam|­far●man (från äldre tid) som en hel släkt kan ledas till­baka till släkt.yrk.JFRcohyponymanfader ○äv. ngt ut­vidgatAbraham, judarnas stamfaderngns stamfader, stamfader till ngnsedan 1703